Väntad krisbudget men besvärande arbetslöshetssiffror

Regeringen presenterade idag sin ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget för 2021. Totalt handlar det om drygt 44 miljarder i ytterligare kostnader för framförallt förlängt stöd till arbetstagare och företag under krisen, men även ytterligare resurser för vaccination och smittspridning. Underskotten fortsätter därmed att växa och det är först år 2023 som vi kan förvänta oss en budget i balans. Först efter nästa val med andra ord.

Budgeten får beskrivas som väntad. Sverige och världen befinner sig fortfarande i corona-krisen. Såväl smittspridning som restriktioner lägger alltjämt en våt filt över svenska företag. Nyckeln till förändring är och förblir en fullskalig vaccination, både i Sverige och globalt. Först då kan den ekonomiska aktiviteten ta fart och eventuell skrämselhicka för nya mutationer begränsas. Att krisstöden förlängs, åtminstone till sommaren, var därmed väntat. Krisstöden dras dock med bekymmer. Företagare vittnar om att de är krångliga att söka, och att utbetalningar dröjer. Regeringen bör nog inte bara lägga energi på att se till att stöden är finansierade, utan även att de faktiskt fungerar. Och frågan är hur länge stöden ska leva vidare och hur baksidan av dem ska hanteras? Att undvika att livskraftiga företag går i konkurs till följd av pandemin är värt en insats, men samtidigt bromsas den evigt välbehövliga omställningen på svensk arbetsmarknad. 

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill själv gärna hävda att det är jobben, jobben, jobben som står i fokus även i denna krisbudget. Det är dock en fight hon tar allt mer i uppförsbacke. Vi ser en hög arbetslöshet som riskerar att bita sig fast, inte minst för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Målet om Europas lägsta arbetslöshet framstår som allt mer avlägset. Sverige har nu istället EU:s femte högsta arbetslöshet. Och det var redan innan krisen allt för många som var undersysselsatta. Mer kraftfulla åtgärder än dagens budget kommer behöva komma till om svenska företag ska kunna och vilja anställa fler.

Sveriges offentliga finanser klarar krisen väl. Tack vare ekonomisk hushållning de senaste decennierna har vi en rimlig skuldsättning som gör att vi kan möta kriser som denna utan att i panik behöva höja skatter eller göra stora neddragning. ”Det är ju för det här vi har sparat i ladorna” som finansministern uttryckte det på morgonens presskonferens. Hoppas alla skattehöjarivrare som ser krisen som en chans att få vatten på sin kvarn hörde henne. Och hoppas hon själv kommer ihåg det. Samtidigt måste budgeten tillbaka till balans och överskott så snart som möjligt, helst med fler i arbete och minskade kostnader. Annars riskerar krisåtgärderna bli en spenderarfest som skattebetalarna tvingas betala av på lång tid framöver.

Erik Bengtzboe,
chefekonom