Näringslivssatsningar med undermålig utvärdering

SLÖSO KOMMENTAR Varje år satsas många miljarder kronor av våra skattepengar på näringspolitiska insatser. När Riksrevisionen granskat hur dessa insatser utvärderas, finner de att en stor majoritet av dessa granskningar inte har den kvalitet som krävs för att det ska gå att dra  slutsatser om den nytta insatserna gjort.

Bakgrund

Sverige satsar mycket stora mängder skattepengar som ska gynna innovation, företagande, regional tillväxt och jobbskapande i Sverige, runt 60 miljarder kronor per år. Till detta kommer också EU-finansierade insatser på ytterligare 10–15 miljarder.

Riksrevisionen har nu granskat så kallade effektutvärderingar av näringspolitiken, som utförts eller beställts av Vinnova, Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Almi Företagspartner AB (Almi). I rapporten dras slutsatsen att det finns stora brister i de utvärderingar som gjorts.

Bara 2 av 37 granskade utvärderingar uppfyller de krav som en tillförlitlig effektutvärdering borde uppfylla. De kunde också se att det inte blev mycket bättre av att upphandla externa konsulter för att utföra granskningen eller att anlita forskare på universitet.

Kommentar

För att våra gemensamma skattemedel ska komma till största möjliga nytta behövs ordentliga analyser. De behövs innan beslut om åtgärder tas (konsekvensanalys) och även efter att saker genomförts, för att se hur det gått och dra lärdom (utvärdering). Tyvärr brister det ofta i båda dessa fall. I Riksrevisionens granskning handlar det om utvärdering av näringspolitiken. 

Den politiska drivkraften bakom dessa satsningar är att visa sig handlingskraftig. Men om det bara landar i icke verksam symbolpolitik, så innebär det ett stort slöseri med skattemedel. När ordentliga utvärderingar inte genomförs kan overksamma projekt fortsätta. Denna kritik har lyfts många gånger de senaste åren från olika instanser. Slöseriombudsmannen har pekat på det många gånger och Skattebetalarna har låtit ta fram egna rapporter i ämnet (se länkar nederst på sidan). Trots det dröjer politiska åtgärder för att komma till rätta med det. Dagens Industri skrev om det häromdagen.

I sakens natur ligger att incitamenten för att genomföra ordentliga utvärderingar är få. Många parter gynnas av att generösa och välvilliga satsningar görs: politiker kan visa sig driftiga, myndigheter som delar ut bidrag eller driver satsningarna får arbete att göra, och de företag och organisationer som är involverade får del av skattemedel och därmed försörjning. De enda som förlorar när det inte går bra är skattebetalarna, som inte får valuta för sina pengar.  

Nyckeln till förbättring ligger hos våra politiska makthavare. För att råda bot på detta behövs en ändrad inställning från våra politiska makthavare. De måste tillse att dessa utvärderingar genomförs, och håller god kvalitet. De borde också tävla i en ny gren: Att göra största möjliga skillnad i positiv riktning för medborgarna, för minsta möjliga kostnad

Läs mer

Rapport från Skattebetalarna: Den industripolitiska återvändsgränden, jan 2020

Artikel i tidningen Sunt Förnuft om meningslös näringspolitik