Myten om Sveriges låga skatt på fastigheter

UNT  Skattebetalarna presenterar idag en ny rapport, författad av Nima Sanandaji, som visar att myten om de låga svenska skatterna på fastigheter inte stämmer. I en debattartikel i UNT som utgår från rapporten redogör rapportförfattaren Nima Sanandaji, Skattebetalarnas vd Christian Ekström och chefekonom Erik Bengtzboe för vilka samhällseffekter fastighetsskatten skulle ha.

En bild har etablerat sig i den svenska debatten som säger att Sverige, sedan fastighetsskatten ersattes av en fastighetsavgift 2008, skiljer sig avsevärt från omvärlden genom vår låga beskattning av fastigheter. I en ny rapport från Skattebetalarna framgår dock att Sveriges löpande beskattning på bostäder som andel av BNP är högre än exempelvis i Norge, Schweiz, Tyskland, Österrike och flera andra rika OECD-länder.

– Det här är en gedigen genomgång av vad fastighetsskatten skulle ha för samhällseffekter utöver de rent privatekonomiska. Slutsatserna är nedslående – en återinförd fastighetsskatt skulle få negativa konsekvenser för både privatpersoner och för samhällsekonomin. Fastighetsskatten var den mest avskydda skatten innan den avskaffades 2008 och den här rapporten visar med all önskvärd tydlighet varför den var det, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

Rapporten tar även upp andra perspektiv vilka sällan lyfts i debatten. En ny fastighetsskatt skulle slå hårt mot medelklassens sparande, riskera att bli en indirekt inkomstskatt och indirekt återinförd förmögenhetsskatt. Fastighetsskatten skulle även underminera investeringar i egna hem, inte minst miljöinvesteringar.

– Debatten om fastighetsskatten behöver nyanseras. En återinförd skatt skulle få många negativa konsekvenser. Det finns många fler goda argument emot en ny fastighetsskatt än vad som lyfts i debatten vilket den här rapporten visar, säger Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.

Läs debattartikeln här.

Läs rapporten i sin helhet.

Läs mer om fastighetsskatten här.