Krisbudget där reformer för fler jobb lyser med sin frånvaro
Brottsbekämpning, stärkt försvar, elkrisen – och framför allt inflationen – står i centrum när budget för nästa år ska antas i Sveriges riksdag.
Den budget som regeringen och deras stödparti Sverigedemokraterna har lagt fram till riksdagen är en krisbudget. Sverige går in i lågkonjunktur och något utrymme för utsvävningar finns inte. Prioriteringarna är väl kända från valrörelsen. Satsningar på rättsväsendet och försvaret sticker ut vid sidan av åtgärder för att möta elkrisen. Men viktigast av allt i budgeten är att bekämpa inflationen. Budgeten är stram och återhållsam, trots att Sverige är på väg in i lågkonjunktur med en stigande arbetslöshet. Anledningen är den skyhöga inflationen. Och regeringen vågar inte annat, med risk för att slå undan benen för penningpolitiken.
Budgeten är inte helt tom på nyheter kring skatten. Det blir ytterligare ett välkommet jobbskatteavdrag för dem i pensionsålder som arbetar, välbehövlig sänkt skatt på bensin och diesel och den kontraproduktiva avfallsförbränningsskatten slopas. Men såväl plastpåseskatt som kemikalieskatt blir kvar trots sin skadliga inverkan, och skattesänkningar på jobb, sparande och företagande lyser med sin frånvaro.
Det duger inte att skattetrycket ligger stilla under mandatperioden i världens femte högst beskattade land
Vällovliga intentioner om sänkt skatt på arbete och företagande finns det gott om i budgeten. Sverige ska bli mer konkurrenskraftigt, när ekonomin så tillåter. Det är rätt riktning, men alldeles för låga ambitioner. Svensk offentlig sektor omsätter 2 800 miljarder kronor om året. En utgiftsreform skulle kunna skapa stora utrymmen för välbehövliga strukturreformer för en bättre fungerande arbetsmarknad och ökad tillväxt. Trängda hushåll skulle behöva ett jobbskatteavdrag för att skapa lite andrum. I stället blir den sammantagna bilden av denna budget att åtminstone 2023 ökar arbetslösheten medan sysselsättningen minskar, till följd av att de negativa effekterna av höjd a-kassa med nästan 6 miljarder kronor väger tyngre än alla samlade förbättringar. I flerårsplanen ligger skattetrycket stilla under mandatperioden i världens femte högst beskattade land. Det duger inte.
Erik Bengtzboe
Chefekonom Skattebetalarna