Incitamenten måste gynna sparsamhet snarare än slöseri
jun 10, 2022
|
I media
Slöseriombudsmannens krönika i Skattebetalarnas medlemstidning Sunt Förnuft i juni 2022
Anrika föreningen NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, har ertappats med oegentligheter. NTF har inte redovisat vart alla pengar som man har fått från Trafikverket har tagit vägen. Man har också trixat inom organisationen för att slippa betala tillbaka oanvända pengar, vilket de ska göra enligt reglerna.
Man vill tillskansa sig eller försöka behålla skattepengar, så att det blir maximalt gynnsamt för en själv.
Tendensen är välbekant, att man vill tillskansa sig eller försöka behålla skattepengar, så att det blir maximalt gynnsamt för en själv eller den egna organisationen.
Samma sak sker inom den offentliga förvaltningen. Om det återstår pengar ett år och man inte gör av med dem före årets slut, så finns en risk att man inte får lika mycket pengar nästa år. Det kan göra att man snabbt försöker hitta något att spendera dem på, vilket sannolikt inte blir sådant man skulle behöva allra mest.
Att ansvariga politiker försöker hålla nere en budget är förstås klokt, men det kan alltså bli fel ändå. Incitament och principer är bra, men de kan ibland öka risken för slöseri snarare än leda till hushållning och sparsamhet.
En annan bra tanke, men som kan få negativa konsekvenser, är att en viss andel pengar ska gå till ett visst ändamål. Ett exempel är biståndsbudgeten, som ska vara minst en procent av BNP. Principen gör att biståndet plötsligt kan öka med många miljarder kronor, utan koppling till ökade behov. Hur ska man lyckas spendera dessa pengar på ett klokt sätt med god kontroll? Hur kan man snabbt skapa fler hållbara kontakter med länder och organisationer utomlands, för att kunna slussa pengar dit? Det är nästan omöjligt.
Vad kan man göra då med biståndspengarna? Exempelvis kan de skickas till diverse multilaterala organisationer som ”kärnstöd”, det vill säga organisationen får själva välja vad de gör med pengarna. Det står i motsats till biståndspengar som går till vissa särskilda projekt eller syften och är lättare att spåra och följa upp.
Vad kan vi lära av det här? Det räcker inte att ha goda intentioner bakom systemen där våra skattepengar flödar. Hur de slår ut, vad resultatet av dem blir, måste ständigt bevakas och följas upp.
Detta bör de politiska partierna ta med sig när de nu vill öka pengarna till försvaret till två procent av BNP. Risken är stor att man ökar budgeten snabbare än den kan användas på ett klokt sätt. Ta det systematiskt och genomtänkt i stället.
Josefin Utas, SlösO
_________
Bli medlem och få tidningen Sunt Förnuft fyra gånger per år i brevlådan.
