Klas Eklund bidrar till välkommen tillnyktring av skattedebatten

De senaste åren har intresset för en större skattereform tagit fart. Senast ut är Klas Eklund som på ESO idag presenterade en förhållandevis genomgripande skattereform som omfattar 111 miljarder kronor. Eklund håller sig glädjande nog till ganska konventionella former och robusta förslag som skulle vara genomförbara. Som helhet skulle Eklunds förslag göra det svenska skattesystemet enklare och mer renodlat, men det har också sina brister. Det vore möjligt för Sverige att än tydligare uppmuntra till arbete och företagande, och, kanske viktigast av allt, sänka skattetrycket totalt – om politikerna vågar och vill.

Lägre marginalskatt

Eklund föreslår en väsentligt lägre marginalskatt för breda grupper löntagare genom dels ett förändrat och höjt grundavdrag, som han kallar jobbavdrag, som ska ersätta jobbskatteavdragen. Dels höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt och därefter en statlig inkomstskatt i en trappa med start på fem procent vid löner över 65 000 kronor per månad upp till 15 procent på löner över 150 000 kronor per månad. Sammantaget skulle det göra det mer lönsamt att arbeta och utbilda sig, och både på kort sikt och lång sikt stärka svensk konkurrenskraft och ekonomi. Det vore en välkommen förändring, men det är svårt att urskilja varför en statlig inkomstskatt överhuvudtaget behövs i Eklunds förslag. Höga marginalskatter är skadliga för ekonomin. Eklunds förslag är mindre skadligt än dagens, men att helt slopa den statliga inkomstskatten skulle vara mer konsekvent och inte leda till mer än ett försumbart intäktsbortfall. Sänkta skatter på arbete är den enskilt största intäktsminskning för staten i Eklunds rapport.

Ny fastighetsskatt

Eklund föreslår även en ny fastighetsskatt. Det vore enligt vår bedömning mycket skadligt, även om Eklunds förslag till beskattning är betydligt lägre än många tidigare förslag, vilka skapat stor uppståndelse i debatten de senaste åren. Eklund föreslår en fastighetsskatt på en halv procent av taxeringsvärdet, med en begränsningsregel som motsvarar fyra procent av hushållets årsinkomst. Begränsningsregel till trots skulle många hushåll få en rejäl skattehöjning. För en trea i Stockholm ökar skatten med 20 000 kronor per år. För många familjer med normala löner och som är hårt belånade skulle förslaget innebära ett tärande på redan små marginaler. Eklund menar att ett ägt boende medför ett värde jämfört med ett hyrt boende som behöver beskattas. Det är ett argument som förtjänar att granskas. Skattemässigt finns skillnader, men analysen tar inte hänsyn till varken den service som ingår för den som hyr en bostad eller för de kostnader och risker som ett ägande av en bostad medför. Det är i realiteten inte heller ett alternativ för de flesta boendes i ägt boende att istället skaffa ett hyrt boende. Det går helt enkelt inte att realisera sin eventuell vinst eller behandla sin bostad som en kapitalplacering. En teoretiskt helt neutral beskattning förutsätter en fungerande hyresmarknad – något Sverige befinner sig ljusår ifrån.

Renodling av kapitalskatterna

Eklund föreslår vidare även en renodling av kapitalskatterna. De görs enhetliga på 25 procent. Det vore välkommet att sänka de delvis höga kapitalskatterna vi har, och en enhetlig nivå gör skattehanteringen enklare. Samtidigt behöver vi tydligt uppmuntra att företags startas och växer. Förslaget, som innebär en försämring av 3:12-reglerna, skulle minska riskpremien för att driva företag. Det är inte vad som behövs idag. Mer fokus skulle behöva läggas på att analysera hur skattesituationen kan göras ännu mer konkurrenskraftig för svenska företag. Det saknas i rapporten. I rapporten föreslås även en enhetlig och breddad moms föreslås, vilket utgör den största intäktskällan i reformen.

Ytterligare förtjänster med Eklunds rapport är två saker som inte behandlas, men väl berörs, av rapporten. Det första är behovet av en förändring av kommunalskatten. Dagens situation, där allt fler kommunerna lever på ständigt ökade stöd från staten och ett utjämningssystem som ställer kommuner mot varandra, är inte långsiktigt hållbart. Ska kommunerna kunna ta ett långsiktigt ansvar för sitt uppdrag så måste de också ha en stabil, långsiktig finansiering. Det ligger dock utanför Eklunds uppdrag, men i rapporten påpekas ändå att dagens system behöver ses över. Det är lätt att instämma i att det är mycket angeläget. Det andra gäller det totala skattetrycket i Sverige. Eklunds uppdrag är att föreslå en kostnadsneutral reform. Alternativ till det finns ju dock – nämligen att sänka kostnaderna och det totala skattetrycket. Det skulle göra stor skillnad för Sverige. Det är ingen naturlag att Sverige ska ha bland världens högsta skattetryck. Tvärtom. Sveriges höga skatter är skadliga för ekonomin.

Läs Klas Eklunds debattartikel i DN idag

ESO-rapporten ”Vårt framtida skattesystem”

Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarna