Dyra och spretiga skuggbudgetar

Någon gemensam linje i de fyra oppositionspartiernas budgetar är svår att se. Men tre av fyra är överens om kraftigt höjda skatter.

Under onsdagen presenterades de sista förslagen till skuggbudget från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Vänsterpartiet och Centerpartiet har redan tidigare presenterat sina alternativ till regeringens politik. Med undantag för höjda utgifter är det inte mycket man är överens om, men tre av fyra vill ha kraftigt höjda skatter.

Socialdemokraternas budget är 20 miljarder dyrare för skattebetalarna än regeringens. Miljöpartiet föreslår 52 miljarder i högre skatter och 130 miljarder högre utgifter och Vänsterpartiet föreslår skattehöjningar på 68 miljarder kronor och 88 miljarder kronor i högre utgifter.

Värst slår det mot den som jobbar. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill alla frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt (fast andra förmåner som baseras på inflationen självfallet ska räknas upp i deras budgetförslag), vilket betyder cirka 13 miljarder kronor i höjd skatt år 2023. Miljöpartiet vill höja skatten på arbete med 20 miljarder och ytterligare 18,5 miljarder i höjda kapitalskatter. Vänsterpartiet vill återinföra värnskatten och trappa av jobbskatteavdragen på löner mellan 43 000 och 100 000 kronor i månaden. Totalt är det en skattehöjning på ytterligare 16 miljarder som föreslås. Därutöver vill Vänsterpartiet återinföra arvs- och gåvoskatt samt en fastighetsskatt.

Samtliga oppositionspartier påstår sig presentera strama budgetar för att inte underblåsa inflationen och ingen vågar öppet avvika från det finanspolitiska ramverket. Men därutöver går det markant isär mellan de olika alternativen. Miljöpartiet vill utöka biståndsbudgeten upp till hela 1,25 procent av BNI, medan Socialdemokraterna delvis sväljer regeringens sänkning av biståndet. Vänsterpartiet säger nej till förstärkt jobbskatteavdrag för äldre och vill helt avskaffa jobbskatteavdragen. Miljöpartiet vill utöka skattereduktionen för boende på landsbygden. Just landsbygdsväljarna verkar stå i fokus för fler partier.

Regeringens förslag om fordons- och drivmedelsskatterna splittrar också oppositionen. Centerpartiet och Socialdemokraterna har sina egna modeller kring bensin- och dieselpriserna. Centerpartiet föreslår en riktad skattesänkning på upp till 3 600 kronor per år för drivmedel, men bara för dem som bor på landsbygd. Socialdemokraterna vill i stället ge ett riktat kontantstöd till bilägare, också i landsbygd. Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill alla återinföra någon form av miljöbilsbonus, men inte Socialdemokraterna. Centerpartiet vill också styra om reseavdraget och höja det mer än regeringen, men bara för dem som bor i landsbygd. Man menar att dagens system gynnar ”kortpendlare med bil i städer” – vilket får anses vara att tänja på sanningen. En kortpendlare i stad med tillgänglig kollektivtrafik har rimligen inte rätt till reseavdrag för bil med dagens regelverk.

Centerpartiet fokuserar på jobben och vill sänka arbetsgivaravgifter, först för unga men sedan vrida reformen till att sikta på yrken med låga löner. Vänsterpartiet vill i stället avskaffa alla nedsättningar. Centerpartiet vill återställa a-kassan medan Vänsterpartiet vill göra den än mer generös. Här finns kanske den tydligaste konflikten i oppositionen kring arbetslinjen.

Traditionen från förra mandatperioden, att i opposition kräva högre anslag till kommuner och regioner, håller i sig. Såväl Socialdemokraterna, Vänsterpartiet som Miljöpartiet kräver högre anslag. De enda som avviker är Centerpartiet vars budget på helheten innebär lägre statsbidrag till kommuner och regioner än regeringens.

Nu vet så klart alla fyra oppositionspartier att deras budgetförslag inte kommer bli verklighet, så önskelistorna blir långa. Men de ger ändå en fingervisning av hur prioriteringarna framåt ser ut. Slutsatsen blir att det skulle bli väldigt dyrt för skattebetalarna. Mycket mer går att önska av den budget som riksdagen kommer anta under december. Inte minst behövs reformer för högre tillväxt och lägre skatt på arbete. Men oppositionen visar inte upp något aptitligt alternativ för skattebetalarna.

Vänsterpartiet bjuder dock på en lite, kanske oväntad, ljusglimt i sin skuggbudget. De konstaterar att stora resurstillskott till polisen inte verkar ha löst alla problem som finns med kriminaliteten. ”Det visar att det är andra åtgärder som behövs”. Man kan bara hålla med. Nu får vi hoppas att den insikten sjunker in hos fler, och att det är sant för fler delar av offentlig sektor.

Erik Bengtzboe

Chefekonom Skattebetalarna