Kriserna avlöser varandra – analys av vårändringsbudgeten

Regeringens förslag till budget för resten av 2022 innehåller kostnadsökningar på drygt 31 miljarder kronor i statsbudgeten på sista raden. Förslaget innehåller oundvikliga och välbehövliga tillskott till pandemihantering, svenska försvaret och till åtgärder för att möta följder av Rysslands krig i Ukraina. Men en kris är inte bara ett tillfälle att stärka upp, det är också ett tillfälle att se över sina kostnader och prioritera. Det verkar dock intresset svalt kring.

Vårpropositionen och vårändringsbudgeten innehåller en rad justeringar och nya satsningar. Mycket är redan känt. Störst förändringar föreslås kring stöd till Ukraina och för att ordna flyktingmottagande i Sverige, drygt 10 miljarder, men även fortsatta kostnader för pandemin i form av vaccinationskostnader, sjuklönekostnader och tillfällig föräldrapenning, sammanlagt 8 miljarder, samt mer medel för att stärka Försvarsmakten och försvarsförmågan på nästan 3 miljarder är stora poster. Klimatbonusen för klimatbilar föreslås stärkas med 3,9 miljarder kronor och skattelättnader och tillfälliga bidragshöjningar som regeringen menar är nödvändiga för att möta stigande priser föreslås på cirka 2 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att införa det kraftigt kritiserade garantitillägget till pensionerna, till en total kostnad på drygt 4 miljarder kronor för år 2022 och som sedan växer till över 9 miljarder redan nästa år. Tillägget är ett välkommet tillskott för många av de pensionärer med en låg pension, men är utformat på ett sådant sätt att det urholkar pensionssystemet. Respektavståndet mellan de som arbetat ett helt liv och de som inte har det minskar. För vissa som hamnar precis på marginalen kan det till och med bli en minusaffär att arbeta några år till. Det är inte ett rimligt upplägg om man på sikt vill värna ett fungerande pensionssystem. Då måste det alltid ha lönat sig att arbeta. Att man väljer att vara så slarviga för att skapa en konflikt är kanske logiskt ur ett partitaktiskt perspektiv, men det är farligt för Sverige. Det märks kort och gott i budgeten att det är valår. Men pensionerna förtjänar faktiskt större respekt än så.

Totalt handlar det om drygt 31 miljarder kronor 2022. Enormt mycket pengar, men en liten del när man ser till statens totala kostnader på över 1 200 miljarder kronor. Och däri ligger ett av problemen med förslaget till budget. De senaste åren har det offentligas kostnader svällt kraftigt, och kräver en starkt växande ekonomi för att försörjas. Kriserna de senaste åren, med pandemi och krig i Europa, är allvarliga och kräver omprioriteringar. Men det förutsätter också att man orkar se över utgifter och minskar kostnader, inte bara ökar dem.

Det som lyser med sin frånvaro i budgetförslaget är dock åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta eller får tillbaka människor från arbetslöshet. Arbetsmarknaden har förvisso kommit tillbaka starkt efter pandemin, men långtidsarbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Det är en både mänsklig och ekonomisk katastrof. Fler behöver få bidra, inte få bidrag.

Erik Bengtzboe,
chefekonom Skattebetalarna