Förluster i välfärden: medborgarna har rätt till insyn

En av de senaste årens viktigaste politiska tvistefrågor är utan tvekan den om vinster i välfärden. Trots massiv kritik har regeringen nyligen valt att presentera ett förslag på vinstbegränsning som går stick i stäv med alla experters utlåtanden, och även SKL:s egen tumregel om två procents överskott för att kunna göra nödvändiga investeringar. Det är obegripligt. Istället borde man bekymra sig över det som faktiskt dränerar välfärdens resurser: förlusterna i den offentligt drivna välfärden.

När offentligt driven välfärd går med förlust eller otillräcklig vinst måste detta täckas upp av skattebetalarna. Detta har Skattebetalarnas Förening tidigare lyft fram i rapporten ”Mer välfärd för varje skattekrona”. Under de senaste månaderna har vi fördjupat vår granskning av förlusterna i välfärden genom att välja ut fyra kommuner och landsting/regioner -däribland Sundsvall och Västernorrland- och där undersökt äldreboenden, gymnasieskolor och vårdcentraler i offentlig regi. Resultaten bekymrar. Kartläggningen avser resultaten för 2016, och de fall där vi fått ut data visar det sig att verksamheterna som regel går med förlust. Vad gäller äldreomsorgen uppvisade Sundsvalls kommun det mest alarmerande resultatet med ett underskott på hela 19,4 miljoner kronor. Även för gymnasieskolan är resultaten i Sundsvalls kommun långt ifrån tillfredsställande. Gymnasieskolan gick med ett underskott på 28,7 miljoner kronor, vilket motsvarar hela nio procent av budgeten.

Lika oroväckande som underskotten är dock hur svårt det varit under arbetets gång att få tag i information. Vid ett flertal fall har tjänstemän vägrat lämna ut uppgifterna för granskning. Landstinget Västernorrland är ett exempel där man nekat vår begäran om att få ut uppgifter om hur vårdcentraler i egen regi klarar sin verksamhet med motiveringen att de omfattas av affärssekretess. Följden blev alltså att granskningen av Västernorrlands vårdcentraler alltså inte kunde genomföras. Vi menar att det är fel att hänvisa till affärssekretess och att informationen bör omfattas av offentlighetsprincipen. Jämförelser av effektiviteten mellan olika driftsformer, kommuner och landsting är helt nödvändigt för att kunna utvärdera den verksamhet som bedrivs. Hur ska annars politiker, tjänstemän eller medborgare kunna säkerställa att landets skattebetalare får mesta och bästa möjliga välfärd för varje skattekrona?

Eftersom vissa regioner lämnat ut uppgifter och andra inte så är det uppenbart att det behövs ett klargörande av vad som gäller. Därför överklagade Skattebetalarnas Förening avslagsbeslutet från Landstinget Västernorrland till Kammarrätten. Kammarrätten avslog överklagandet, dock med en skiljaktig mening. Rättens tyngsta jurist, kammarrättslagmannen, är skiljaktig och ställer sig på vår sida. Vi anser att det är självklart att medborgarna ska kunna granska hur det offentliga använder deras skattepengar. 

Vi kommer nu att begära prövningstillstånd och hoppas att få frågan avgjord i högsta förvaltningsdomstolen. Om det inte lyckas så kommer vi att arbeta för en lagändring så att medborgarna kan tillförsäkras en god insyn. Sverige har en lång och stolt tradition av transparens. Det är inte värdigt ett sådant land att dölja eventuella förluster i offentliga välfärdsverksamheter från de skattebetalare som står för notan.