Offentliga bolag kan leda till slöseri

SLÖSO KOMMENTAR Kommuner, regioner och staten lägger en del av sin verksamhet i bolag. Förfarandet kommer med ett antal problem som leder till slöseri med skattepengar, men också till andra förluster för samhället i stort.

Alla olika former för drift av skattefinansierad verksamhet har sina fördelar och nackdelar. Ibland är det lämpligt driva den i offentlig regi, ibland i form av bolag och ibland borde tjänster och produkter upphandlas. Vad som är bra och önskvärt måste vara föremål för en ständigt pågående diskussion, så att skattebetalarna får ut det mesta för sina skattepengar.

Stor del av näringslivet är styrt politiskt

Småföretagarnas Riksförbund har tagit fram en rapport och sammanställning av offentliga bolag i Sverige. Författarna, Nima Sanandaji och Erik Sjölander, visar att det finns över 2 500 offentligt ägda företag. Merparten är kommunala bolag.

Den totala omsättningen är 613 miljarder kronor årligen. Runt 95 procent av den ekonomiska aktiviteten i bolagen är fokuserad till näringslivet. Alltså är en betydande del av näringslivet i Sverige styrt politiskt.

Fastigheter, energi och miljö samt omsorg är sektorer där bolagen är lättare att rättfärdiga, men det finns andra som är svårare, så som handel, restaurang, bygg och jordbruk.

Risk för korruption och osund konkurrens

Det offentligas kärnuppdrag är inte att bedriva näringsverksamhet och flera problem och svårigheter kan uppstå på grund av dessa bolag. Här är några exempel:

– Snåriga strukturer av bolag försvårar granskning och det blir oklart vem som egentligen har har ansvaret för vad.

– Offentlighetsprincipen gäller inte på samma vis för bolag som för den offentlig förvaltningen, vilket leder till minskad transparens.

– Offentliga bolag kan ta allt för stora risker, då det är skattebetalarna som står för risken.

– Risken för korruption ökar.

– Offentliga bolag konkurrerar med och försvårar för andra företag i näringslivet.

– Politiker som leder bolagen ska skapa vinst åt företagen samtidigt som de ska representera folket och ha deras bästa för ögonen. Det går inte alltid hand i hand.

Att staten leker affär bäddar för slöseri med skattepengar

Att det offentliga försöker ”leka affär” är något som SlösO har lyft i sin granskning och presentation av Århundradets värsta slöseri. Ett av de värsta exemplen är Nuon-affären, där det statliga bolaget Vattenfall köpte ett holländskt bolag som sedan tappade över 50 miljarder kronor i värde.

Ett mer nutida exempel är att Sverige har ett antal statliga bolag som går dåligt men där staten ändå fortsätter pumpa in pengar, så som flygbolaget SAS. Pengar slösas alltså bort på verksamhet som inte är lönsam.

Göteborg stad är känd för sin stora flora av kommunala bolag. Skattebetalarna har låtit ta fram en rapport om staden, Göteborg -staden som blev en räknesnurra, som visar på dess problem och hur det dränerat staden på pengar.

Frågan om offentliga bolag måste upp på den politiska agendan

Var balansen ska ligga mellan olika driftsformer för skattefinansierad verksamhet, är en fråga som våra folkvalda måste diskutera. Vad är det bästa för skattebetalarna? Vad är det bästa för att få ett aktivt näringsliv?

Läs Småföretagarnas rapport och se ett samtal om rapporten där även SlösO medverkat.